Modeller
Breyer
Vilka modeller passar till achaltekeerhästens udda utseende? Breyer gav 1992 ut "Boyla, the Freedom Horse" #490 discontiued. Det var en "Halla" som gjordes om för att bli achal teke, dessvärre var ändringarna mer till nackdel än fördel - frampartiet och halsen byggdes på, man lade till man och pannlugg. Nåja, modellen gavs ut i en fin buckskin färg och attraherade en del samlare.
Franklin Mint
Franklin Mint har två achal tekeer i porslin.
Franklin Mint, denna ingår i en serie med olika raser.
Resin
Fara Shimbo
Melekush XL
Marbai
Moonshadow Teke
Brigitte Eberl
Click here to edit.
Janice Starr
Yarka
Sarah Rose
Khan
Andrea Kessler
Kara-Kush
Resinmodellerna ovan är nog de bästa representanterna för rasen, men Breyer har fler modeller som också i OF passar som tekes - och de är förstås desutom en utmärkt grund för remaking. Av classicer-fullbloden passar "Kelso", "Swaps" och "Man O'War" bra. Bland Stablematemodellerna gör "Native Dancer" sig utmärkt, även "Thoroughbred Mare" och "Foal" samt "Citation" är användbara. Med lite arbete kan även "Might Tango", "Ginger", "Duchess" och "Black Beauty" (classicer) bli mycket bra achal tekeer, bland Traditionals är "Touch of Class" den mest lämpade. För dig som vill ha större utmaningar kanske "Arabian Stallion/Khemosabi" eller "Man O'War/Traveller".
Vad skall man tänka på när man gör om modeller till achal tekeer?
Huvudet: Huvudet är långt, speciellt jämfört med arabhästar. AT har inget underhudsfett så de är väldigt beniga, även huvudet. Rak profil, ibland nästintill konvex noslinje, och oavsett om du sett något annat i någon bok, så skall de inte ha "dish" som arabhästar.
Hals: Lång, smal, vackert formad, ibland med antydan till hjorthals, även detta på grund av avsaknaden av överflödigt fett, detta är inget fel hos en AT. Sparsamt med man, ofta saknas pannlugg. Huvud och hals bärs högt.
Skuldra och manke: Kraftfull och sluttande skuldra, tydligt markerad manke.
Kropp: De flesta AT är tunna och "herring-gutted". De är smala fram, vilket inte är fel, det är ett karaktäristiskt drag. Kraftfull bakdel, sluttande kors och lågt ansatt svans - som oftast är tunn. AT har flat muskulatur.
Ben: Raka, med tydligt markerade senor.
Hud och hårrem: Rasen har speciellt tunn hud, hårremmen har en metallisk glans - de finns variationer av pälsglans, från "normal" glans (motsvarande andra hästars hårrem), och sedan två "grader" av ytterligare glans. Pearl acrylfärger fångar glansen rätt så bra, medan metallsprayfärger inte fungerar lika bra.
Huvudet: Huvudet är långt, speciellt jämfört med arabhästar. AT har inget underhudsfett så de är väldigt beniga, även huvudet. Rak profil, ibland nästintill konvex noslinje, och oavsett om du sett något annat i någon bok, så skall de inte ha "dish" som arabhästar.
Hals: Lång, smal, vackert formad, ibland med antydan till hjorthals, även detta på grund av avsaknaden av överflödigt fett, detta är inget fel hos en AT. Sparsamt med man, ofta saknas pannlugg. Huvud och hals bärs högt.
Skuldra och manke: Kraftfull och sluttande skuldra, tydligt markerad manke.
Kropp: De flesta AT är tunna och "herring-gutted". De är smala fram, vilket inte är fel, det är ett karaktäristiskt drag. Kraftfull bakdel, sluttande kors och lågt ansatt svans - som oftast är tunn. AT har flat muskulatur.
Ben: Raka, med tydligt markerade senor.
Hud och hårrem: Rasen har speciellt tunn hud, hårremmen har en metallisk glans - de finns variationer av pälsglans, från "normal" glans (motsvarande andra hästars hårrem), och sedan två "grader" av ytterligare glans. Pearl acrylfärger fångar glansen rätt så bra, medan metallsprayfärger inte fungerar lika bra.